rastlöshetens tanke.
Sjuka sällskaparnas klubb. Skuggans bris av människo bild.
Ensam i en oändlighet men febern besvarar snabb.
Kylan och maten utan smak. Sitter någon bredvid?
Morgondagens väntan, sov så söt och vakna i morgon.
Knacka i bord och ta buss till avlägsen destination.
Ett plötsligt röster glatt prata. Närmare ut än inget annat.
Där är allt igen, och slutet på vår klubb sång.
Kommentarer
Trackback
